Stäng fönstret


         

 

Saalbach.

16 juli - 24 juli 2016

Researrangör: Ölvemark

 

Vår Chaufför Daniel och Guide Gustav Winning

 

.


Lördag 16 juli
 

Vi lämnar Öresundsterminalen punktligt. Efter två timmar är vi framme i Gedser där färjan tar oss vidare till Rostock.
Vi åker söderut på snabba Autobahn, med undantag för några kortare köer vid Berlin.

Dagens slutmål är hotell The Royal Inn Regent i Gera dit vi anländer redan klockan 19.00.
Vi checkar snabbt in och går sedan ner i matsalen där vi serveras en god buffé.
Efter maten tar vi en halvtimmes promenad i centrala Gera.

 

 


Söndag 17 juli

Efter god sömn i sköna sängar och en stabil tysk frukost lastar vi bussen och lämnar Gera strax efter klockan åtta.

Vi fastnar i ett flertal köer vid München. Lunchen blir därför ett par timmar försenad.
Halv fyra anländer vi till Irschenberg och äter en efterlängtad lunch.

 

Sista biten genom Bayern och in i Österrike löper friktionsfritt och vi anländer till Saalbach 18.30.

 

  

Vi checkar in på Pension Michael och packar upp våra väskor.

  

Vårt rum ligger på tredje våningen där vi delar balkong med övriga på våningen, som alla är från vårt ressällskap.

 

Vi är nyfikna på byn vi ska tillbringa fem dagar i så vi tar en kvällspromenad.
Det är en riktigt charmig liten by med alla de attribut som hör Österrike till.

  

  

  

  

 


Måndag 18 juli

Vi får en god sömn i de sköna sängarna och stiger upp till en solig morgon.

Det är ett litet familjehotell med en mycket omtänksam matmor som har dukat fram en god frukostbuffé.  

 

  

Efter frukosten har vi en liten genomgång inför dagens vandring. En sista check med värdinnan innan vi går iväg.
 

Vi beslutar oss för att gå västerut till grannbyn Hinterglemm.

     

 Till att börja med följer vi  landsvägen ut ur byn.

  

Men när gångbanan upphör följer vi den asfalterade promenadstigen sista biten.

Efter en timmes vandring, med många fotostopp, kommer vi fram till Hinterglemm.

  

 

Temat i byn tycks vara häxor och träsnideri är den stora hobbyn.

Här är det Hans och Greta som avbildats.

  

Inga inkastare, men lockande skyltar och sittvänliga soffor.

Ännu fler lustiga skapelser i trä.
 

Saalach flyter genom både Hinterglemm och Saalbach.

  

Här ligger Forellenhof, en fiskrestaurang som serverar färsk forell som fångats i Saalach.

 

  

En liten hörna som tydligen är avsedd för "Utbrända".

  

På väggen en träsnidad "Korumpa".

 

När vi gått genom hela byn kommer vi fram till liften som går upp till Zwölferkogel på 1 984 meters höjd.
Detta blir dagens vändpunkt och vi återvänder till Saalbach.

 

I byns utkant får vi information om hur lång tid det tar att komma till Saalbach.
Vi följer Saalach och stannar ofta för att släcka törsten och njuta av naturen.

  

Vi får regelbundet information om hur långt vi har kvar.

Det går lätt att vandra i så vacker natur.

Hemma igen blir det ett mellanmål på balkongen
och därefter en timmes siesta innan kvällens aktiviteter.

 

Utvilade gör vi oss i ordning och går ner till byn och äter middag. Det blir en mycket god Tyroler Gröstl.
På svenska kan man nog säga att det är Pytt i Panna med stekt ägg.

 

Mörkret sänkte sig sakta och vi strosade runt och njöt av den ljumma kvällen.

  

  

Första heldagen i Saalbach är till ända.
Nu gäller det att vi går hem och lägger oss på laddning inför morgondagens stora äventyr.

 


Tisdag 19 juli

Dagens utmaning är att "bestiga" Schattberg. Den högsta punkten här i Saalbach/Hinterglemm.

Nu är vi på väg.

  

Om man inte vill vandra i fyra timmar kan man ta Schattberg-X-press som tar oss upp till 2 020 meters höjd.

   

Gunilla studerar kartan medan Claes köper biljetter.

  

Med biljetten i högsta hugg påbörjar vi resan.

Vi har passerat mellanstationen och är på väg mot slutstationen

  

Nu är vi uppe på Schattberg.

 

Här finns många vägar att välja på.

 

Man vädjar till besökarna att ta hänsyn till den betande boskapen.

  

Vårt mål är att vandra upp till högsta punkten, Westgipfel, 2 095 meter över havet.

 

 

Nu känns det som om vi närmar oss livets absoluta höjdpunkt.

 

  

Kameran är vår räddning, för luften är mycket tunn på den här höjden. Det blir många fotostopp på vägen mot toppen.

 

  

En stund på bänken ger både vila och oförglömliga vyer.

 

  

Gunilla har nu nått upp till bergets högsta punkt, 2 095 möh.
Här finns ett minnesmärke över stupade soldater från Saalbach under första och andra världskriget.

 

Lönen för mödan är milsvidd utsikt över alplandskapet..

Claes har nått sin högsta punkt.

 

  

Cykelsport är mycket populärt under sommaren. Man tar cykeln med sig upp i kabinen.
Sedan cyklar man hela vägen ner i dalen, och fort går det.

 

En glass innan vi börjar vandringen neråt.

 

  

Nu är det ganska smala stigar tillbaka, så ett stopp vid det lilla altaret och en tyst bön kan väl inte skada.

 

  

  

Då har vi kommit tillbaka till bredare vägar. Här blir det ytterligare villa innan vi startar nedfärden.

 

  

  

En dag med oförglömliga minne.

 

 


Onsdag 20 juli

 

Dagens vandring kommer att bli på norra sidan av dalgången

  

Här finns både gamla traditionella byggnader och moderna med trendiga symboler.

  

Det gäller att hålla koll på kartan. Ett felaktigt vägval kan innebära en extra mils vandring.

Och det finns en hel del att välja på.

  

Vi söker oss mycket i skuggan för temperaturen närmar sig 30 grader redan klockan elva.

  

Ett gäng cyklister har gått i depå för att fixa en punktering.

 

  

Vi kämpade vidare uppför och utsikten blev bara bättre. Bänkar finns med jämna mellanrum där man kan vila en stund.

  

Vi viker av vid Lienbichl för att ta oss ner till Ronach. Det är bara en trampad stig i början.

  

Lite enkla vägvisare och några trånga passager på vägen.


Det tar sin lilla tid att ta sig ner.

Vägen blir bättre ju längre ner vi kommer.

  

Vi träffar på djur i olika former och tillstånd efter vägen.

  

Både en skön bänk och friskt vatten att svalka sig med.

  

Sista biten ner till Saalbach är det bred asfalterad väg och då går det både lätt och snabbt.

Nere i byn fyller vi på med ny energi i form av en Schnitzel med pommes.
 

På eftermiddagen tänker vi åka med lokalbussen till Zell am See.

Vi håller oss i skuggan för nu har termometern passerat 30 grader.

  

Efter en halv timme med bussen stiger vi av vid järnvägsstationen. Vi går ner till strandpromenaden och följer den norrut.

  

  

Det finns en fin badplats men vi håller oss i skuggan.

Ett par i nationaldräkter poserar gärna.

Claes är spekulant på en ny keps, men tycker det är lite för mycket av allt.

 

Efter några timmar väntar vi in vår buss vid Järnvägsstationen och återvänder till Saalbach.

 

Först blir det en sen siesta innan det är dags att ta en kvällspromenad.

 

Efter en halv timmes promenad i den ljumma kvällen är det dags med middag.

  

Det blev Holzfällser (Skogshuggare) på Restaurang Mitterer.

 

 


Torsdag 21 juli

I dag blir har vi planerat en riktig långtur.
Vädret är gynnsamt med många ljusa moln så vi slipper den stekande solen.
Om orken inte tryter tänker vi vandra till Lengau, dit det är cirka 11 kilometer.

     

Vi tar den vanliga vägen till Hinterglemm. Vi startar i väldigt lugnt tempo, vi har ju tagit denna dagen till detta.

Vi lämnar Hinterglemm och använder gångbanan så länge den finns.
Sedan går vi över till vandringsstigen som går längs Saalach.



  

Vi kommer fram till en vattenpost med dricksvatten. Här fyller vi på våra flaskor plus tar en extra slurk.

  

 

Även idag blir det många stopp efter vägen.

Nu är det inte så svårt att välja väg. Antingen fortsätter vi till vägs ende, Langau, eller så vänder vi tillbaka.

Vi uppmanas att inte snaska ner i naturen. Risken för att utsättas för hämnd finns.

Vi närmar oss målet.

  

Strax innan halv två är vi framme vid Bahnhof Talschluss. Nu kan man fortsätta in i dalen med tåg till ett Fritidsområde.

  

Vi studerar erbjudandet men inser att vi inte orkar längre. Det är ytterligare 2,5 kilometer att vandra. Vi ska ju tillbaka också.

  

Det finns tecken som tyder på att det kan vara förståndigt att vända här.

  

På hemvägen blir vi nyfikna på ett litet blått hus ute på en äng. Det är ett litet kapell med endast tre bänkrader.

  

  

Ett väldigt vackert altare och en liten skål innanför dörren med heligt vatten.

Efter en stund, kanske med en liten bön om att vi ska orka hela vägen hem,
fortsätter vi vandringen. Det skulle vara lite snopet att behöva ta bussen tillbaka.

  

Nu har vi faktiskt nerförbacke hela vägen hem.

   

Claes är nyfiken och måste kolla upp allt, även ett vakttorn frestar. Gunilla har översyn på sina fötter så inget ska hända på hemvägen

  

Molnen har försvunnit och temperaturen har stigit rejält. Då är det tur vi har nerförbacke och rikligt med friskt kallt vatten.

  

Ett par korta pauser blir det på hemvägen. Men efter 23 kilometer och  6,5 timme är vi tillbaka på hotellet.
Då tar vi vår obligatoriska siesta som idag blir lite längre än vanligt.

 

Det har blivit väderomslag och mörka moln drar in från väster. Vi hör lite avlägset muller.
Vi utrustar oss med paraplyer och går in till byn för att äta middag.

  

Även i kväll blir det Mitterer och vi beställer en Schnitzel från Seniormenyn, som ska vara lite mindre portioner!!!

Medan vi äter drar det förbi ett intensivt åskväder med tillhörande skyfall.
Ganska mysigt att sitta under markisen med regnet smattrande.

Regnet upphör och vi sitter och njuter av kvällen i sällskap med våra medresenärer.

 


Fredag 22 juli

Detta blir vår sista heldag i Saalbach.
Vi har vandrat åt norr, väster och söder och har bara österut kvar.
Ditåt är det lite lurigt eftersom det är utförsbacke åt det hållet.
Det är lätt att bli övermodig och gå för långt, sedan blir det kämpigt att gå uppför på hemvägen.

  

Efter en halv timmes vandring mötte vi Lisbeth och Jan som gått ut tidigare än oss och varit i Jausern och vänt.
Från Saalbach är det cirka 6 km till Jausern. Vi bestämmer oss för samma vändpunkt, det blir 12 km på förmiddagen.

  

Det finns en hel del små kapell utefter vägarna i Österrike,

  

Vi vandrar vidare längs smyckade gångbanor och kommer fram till Jausern

.

Vi fortsätter uppför berget på norra sidan för att kanske hitta en alternativ väg tillbaka till Saalbach.

  

 

Vi kommer fram till ett vägskäl med en hel del valmöjligheter.

  

Här finns ett litet kapell där vi sätter oss ner och funderar på hur vi ska ta oss tillbaka till Saalbach

Härifrån har vi både skugga och en vacker utsikt.

   

Värmen har stigit och klockan närmar sig 13.00.
Lite hungriga och med uppförbacke hem beslutar vi ta den säkra vägen tillbaka.

Halv tre passerar vi bygränsen.

  

Det blir en Gulachsoppa till lunch och därefter blir det siesta.

 

Detta är sista kvällen i Saalbach.

  

Vi är ett gäng som samlas hos Mitterer för att äta avskedsmiddag.
Det är Lars och Ingbritt, Lisbeth och Roland och vi två.

För vår del blir det Cordon Blue

  

Det händer alltid något i byn på kvällen.
Här är det långdans med en dragspelare i täten.

Vi sitter kvar länge och njuter av den ljumma kvällen.

 


Lördag 23 juli

Vi lämnar Saalbach klockan åtta.

 

Trafiken flyter fint, även förbi München.

  

Klockan halv två kommer vi fram till Geiselwind där vi äter lunch.

 

Efter lunch fortsätter vi mot Göttingen där vi ska övernatta.

  

Även nu har vi bra flyt med trafiken och anländer till Intercity Hotel redan kvart över sex.
Här serveras det en riklig buffé.

 

 

Efter maten tar vi en promenad in till centrala Göttingen.

  

En typisk tysk stad med typiska gamla korsvirkeshus.

 


Söndag 24 juli

Efter frukost lämnar vi Göttingen.

  

Sista resdagen består ju huvudsakligen av transport.
Värmen trycker och alla söker sig i skugga.

Det blir en sista samling på soldäck då vi passar på att ta farväl av våra nya bekanta.

 

 


Stäng fönstret